H: I jakt på kvinnliga nördar på film efter [Fridas inlägg nedan] hittade jag till min lycka [den här] fina texten av frilansskribenten Sarah Seltzer.
Ett citat ur "The (girl) geek stands alone":
If being an unabashed dork is a uniquely male province, then so are all its perks: being judged for intelligence and wit rather than looks, for one. The female dork chooses her own narrative over the narrative of a conformist society and demands to be accepted for who she is. And as punishment, pop culture robs her of her sex appeal. [---] [T]he cultural taboo persists, keeping images of female dorks from being celebratory or even benign; they remain moody Cinderellas waiting for that invitation to the ball that will spring them from geek limbo.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Arrhenius, Sara: 
7 som sa ...:
Att den kvinnliga nörden fråntas sin sexualitet märks även i det att hon sällan uttrycker ett intresse för killar, till skillnad från de manliga nördarna som gärna använder sin intelligens för att skapa kvinnliga sexrobotar och dylikt. Manliga nördar tycks fortfarande vara ute efter supermodeller, eftersom det är det ultimata beviset på framgång - att ha en vacker kvinna vid sin sida - medan en kvinnlig nörd ofta tycker att de coolaste killarna är korkade. Även i nördarnas värld döms tjejerna utefter sitt utseende och killarna efter sitt intellekt.
Med risk för att uppmuntra utseendefixeringen, men vore det inte fantastiskt roligt om en kvinnlig nörd i nästa high school film tillverkade en manlig sexbot och använde som statussymbol på the prom? Hur skulle hon tolkas?
Lite Buffyinspirerad eller? ;)
Jag tycker det vore mycket roligt om det kunde hända!
Speciellt eftersom jag är Trekkie själv (aka: fett töntig) och kan för allt i världen inte förstå varför bara en kvinna (som dessutom blivit drabbad av någon form av kåtvirus, såklart) använde Data (ok, jag inser att inte alla här är Trekkies men vi pratar alltså Star trek TNG, och här är en länk till vem och vad Data är: http://memory-alpha.org/en/wiki/Data) som en form av stilig och smart sexbot. (Herregud, han är ju "fully functional and programmed in many techniques" och kvinnorna i serien befinner sig på ett skepp i rymden! Data är ju en stilig present från ovan.) Istället ville den enda kvinna som intresserade sig för honom komma åt hans känslor (trots att han inte har några eftersom han är en maskin, vilket hon var medveten om från första början)och ha en fin relation med honom. Relationen människa/maskin slutade såklart i (tokrolig)katastrof.
Detta medan de manliga i besättningen på skeppet använde holodeck till att skapa program med läckra fantasikvinnor vilka de sedan låg med. Det sades aldrig rakt ut, men antyddes nog många gånger för att det skulle vara uppenbart vad de (männen) gjorde där inne på Holodeck.
Inte för att jag tycker att det är ok att behandla en android som en sexbot (omg, jag är så nördig, androider finns inte ens! Åh, varför skriver jag det här och avslöjar, eller eh, snarare bekräftar min egen perversa nördighet...) men jag är väldigt övertygad om att det hade varit helt annorlunda om Data hade haft en kvinlig kropp. Han hade ju varit den optimala sexboten: snygg, supersmart och uppenbarligen programerad för (superbra) sex.
Det irriterar mig att det inte någon man som är så dum/naiv/känslosam så denne blir kär i en holodecktjej, medan den ende som vill ha Data är ute efter känslor och inte sex. Man kan ju då dra slutsatsen att uppfattningen är att tjejer är för dumma för att kunna hantera en sexbot eftersom de vill ha känslor och inte superbra sex (såvida de inte är sjuka av rymdvirus-xxx-kåt). Sådär som tjejer alltid vill...
Det verkar som att den manliga nördens (jag utgår ifrån att skaparna av serien är supernördiga) bild av de kvinnliga nördarna antingen är att de inte finns, att de är asexuella (eftersom de inte ser "sexiga" ut? eftersom tjejer som inte ser ut som jolt-cola-troll inte kan vara nördar?), att de är "tjejiga" och bara bryr sig om känslor och därför inte kan vilja ha maskiner?
Serien utspelar sig från år 2364 och framåt, pengar och krig finns inte längre, MEN det olösliga fenomenet kvinnlig sexualitet (manlig sexualitet också för den delen) verkar ha fastnat på mitten av 1900-talet någonstans - vilka lysande framtidsutsikter.
Varför ursäktar du din nördighet Sofia?
/ Hanna
Inte jag, då ...
Visserligen var det inte mig frågan gällde, men jag tar ändå upp och besvarar den eftersom jag själv ursäktar min nördighet. Jag kan hålla långa föreläsningar om mitt nördämne (jo, jag har ett utanför normer/relationer/genus, nämligen skräcklitteratur) och då ursäktar jag mig så gott som alltid eftersom jag tror att det är väldigt tröttsamt att lyssna på mig i längden. Jag resonerar bakvänt här, eftersom jag själv tycker att människor som brinner för någonting (Star trek eller statistik eller cyborger eller krautrock eller någonting annat) är bland det mest attraktiva och intressanta som finns. Denna fäbless för nördar från min sida skulle kunna sorteras in under det tråkigt normativa beteendet "kvinna sitter och tindrar beundrande med ögonen medan man håller låda om sitt nördämne" - om det inte vore för att jag är lika attraherad, intresserad och beundrande oaktat nördens könstillhörighet.
Hanna jag inte känner: Jag tycker inte jag ursäktar min nördighet, vad syftar du på?
Att jag insåg att jag skrev om en sak (eller ja, person/android) vilken inte ens är uppfunnen än och skrv en "omg vad nördig jag är!"? Det är ju ett konstaterande.
Vad jag sen ojade mig över syftade på att jag skämdes lite för att komma ut som "perversa-nörden-som-planerar-ligga-med-Data-när-han-väl-är-uppfunnen"
för alla som läser. SÅ, eftersom det inte gick fram första gången så bjuder jag på det lite skamsna förtydligandet också!
Det är lättare för tjejer att hävda sig på traditionella manliga arenor nuförtiden. (Våghalsig på skejtboarden, roligast i klassen eller på standup-scenen, skoningslös i otillgängliga akademiska debatter.) Det kan ge mening och självkänsla.
Men... till skillnad från män, har kvinnor svårt att göra det till en central del av sin könsidentitet.
Jag tänker tex på den där debatten Town Bloody Hall från 1971. Norman Mailer framstår inte bara som smart, elitistisk, välformulerad och arrogant, utan också som en Riktigt Maskulin Man. Exakt samma beteende, för att inte säga ännu mer hårdkokt tillspetsat och nedlåtande, får hans kvinnliga interlokutörer att framstå som starka, coola och osympatiska, men inte som Riktigt Feminina Kvinnor.
Stark nördighet på något område (star trek, gotisk skräcklitteratur) må vara givande (intellektuell stimulans, självkänsla, gemenskap med likar) och nuförtiden öppen för båda könen. Men eftersom nörderiet är en klassiskt manlig arena får det (än så länge) kvinnliga utövare att framstå som okvinnliga.
Jag tror att det är på väg att bli bättre, men det kommer att ta tid...
/Dan
Skicka en kommentar