H: Tredje och avslutande gången jag sitter modell för porträttmålning [se "Scen 2"].
Förra gången eskalerade diskussionen om könsbestämmande yttre faktorer i att kursledaren tog med sig den omtalade boken - som visade sig vara från 1948, hängde frenologin verkligen med så länge? - och läste högt ur den: en annan för den kvinnliga ansiktsfysionomin utmärkande egenskap skulle enligt vad där stod vara att kvinnor har mer framskjutande käkar än män. (En del i människans utveckling är att käken minskar i storlek. Apor har framskjutande käkar, liksom flera grupper som historiskt sett fått rollen som "den andre" - afrikaner, brottslingar, tydligen också kvinnor.) En av kursdeltagarna hade tagit med sig en bild på ett antal människor klädda i något slags täckande (även hår och händer) labbdräkter och med mörka glasögon, och det gissades - utifrån ansiktsformer, längd, framtoning (kvinnor lägger huvudet på sned och ler), hållning - vilket kön var och en av dessa personer hade.
När min sittning är slut tackar jag kursdeltagarna för att de fått mig att undra över saker som jag skulle önska att de också ägnar några tankar. Det här säger jag:
Jag skulle vilja att ni funderar över varför det är så viktigt att bestämma vilket kön den ni ser har. Om det är viktigt - för er. Vilken nytta har ni av det? Hur påverkar det er syn på en person att kunna bestämma kön - eller inte kunna bestämma kön?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Arrhenius, Sara: 
3 kommentarer:
Folk har tydligen nytta av att vara könsbestämda när det ska handlas på McD eller gås på maskerad, annars kan det uppstå förvirring. Svd:s utmärkta Anna Larsson ger exempel på det här. (Apartheid, någon?)
Denna förbannade o/vana att könskategorisera människor – och barn!
Jag kommer osökt att tänka på en österrikisk misslyckad konstnär som gjorde indoktrinering av barn till en viktig del i sitt maktutövande (minns Hitler-Jugend).
Han lär ha sagt "Med ungdomen i sin makt har man framtiden i sina händer."
Men kön?
Vilken framtid?
Vems händer?
Hanna, jag måste bara få veta! Fick du några intressanta svar?
Jag träffade idag en väldigt inspirerande kvinna som arbetade på arbetsfömedlingen i Uppsala och som hade hållit i ett jämställdhetsprojekt på deras arbetsplats för att få handläggarna att sluta bestämma yrkesrekommendationer efter kön. Hennes devis var att alla faktiskt kan söka alla jobb. Sen hade hon gått ut och fotat kvinnliga maskinförare och gjort en påklädd kalender att hänga på arbetsplatsen. Det var peppande!
Puss
Jag fick inga svar, och det var inte det som var syftet heller. Förhoppningsvis kommer åtminstone någon på sina egna svar och bevekelsegrunder.
I Sverige blev alla yrken öppna för kvinnor 1983.
Skicka en kommentar