söndagen den 6:e april 2008

Vi måste höja våra röster

F: Angående Martina Bonnier i DN Söndag så upplever jag att det hänger mycket ihop med den allmänna inställningen att det som är [anses vara] kvinnligt (dvs svag, ödmjuk, känslig, osäker osv) måste undantryckas om en kvinna ska göra karriär eller "bli någon". Enligt Martina Bonnier bör hon bli någon form av självförtroendemaskin som sätter sig själv främst och tycker att hon är störst, bäst och vackrast. Det är också väldigt vanligt att sådana egenskaper [som anses vara manliga] är de egenskaper som premieras i arbetslivet vilket gör att kvinnor ofta måste bli "en av killarna" och spela enligt spelets regler för att kunna nå upp till samma nivåer som männen. Vilka egenskaper som hänger ihop med makt och auktoritet är socialt bestämt men det är nästan som om de fått eget liv; marknaden kräver individer som har vissa egenskaper för exempelvis chefspositioner. Enligt Pierre Bourdieu är definitionen av färdighet och auktoritet full av kroppsliga dispositioner som kvinnor inte har men som män har, i stil med hög röst, auktoritär hållning, pekar med hela handen och dylikt. Detta gör att kvinnor för att bli tagna som kompetenta måste förändra hela sitt kroppsliga beteende, utefter en manlig norm. Enligt denna logiken tycks Martina Bonnier tycka att det är viktigt att få kvinnor att skippa ödmjukhetstjafset och börja våga vara kaxiga och dryga. Det låter väldigt empowering (efterlyser ett svenskt motsvarande ord!), men det påverkar ju inte vilka egenskaper som förknippas med makt utan skapar endast ett gäng kvinnor som klär sig i traditionellt manliga egenskaper. I Fat is a Feminist Issue beskriver Orbach hur vissa kvinnor till och med går så långt att de blir feta för att slippa den sexualisering av kvinnokroppen som förhindrar att de tas på allvar på arbetsplatsen. De upplevde att de fick mer respekt och mer uppskattande för sin kompetens när de inte längre var "kvinnliga".
Precis som Hanna säger finns det ett mellanting mellan det typiskt kvinnliga undvikande, ödmjuka, osäkra och det manliga dryga, självsäkra, och det är "tack" som svar på en komplimang. Jämställdhetsprojektet på arbetsmarknaden handlar inte om att göra fler kvinnor "manliga" och alltså lämpade för chefspositioner, det handlar om att förändra vår syn på vilka egenskaper som värderas högst och hur en kompetent individ är till utseende och beteende. Jag är så fruktansvärt trött på att kvinnor hela tiden får höra att de borde lära sig att bli mer otrevliga och hårda. Män borde lära sig säga "tack" kanske.


*Bourdieu, Pierre. (1999). Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos

2 som sa ...:

Emma sa...

Men genom att säga tack till en komplimang om sitt utseende ger man ju någon annan rätten att definiera om man är snygg eller inte, att värdera en, och det tycker jag är problematiskt, jobbigt och lite att onjektifiera sig själv. och framförallt tråkigt.

Om jag tycker att jag är snygg och får en komplimang så svarar jag ja, jag vet. Och det tycker jag är skönt. om det är typiskt manligt eller kvinnligt är väl inte poängen, utan vad som blir resultatet, hur det känns.

Frida sa...

Jag köper absolut det argumentet, men jag tycker nog inte att det handlar om ens eget personliga självförtroende utan på vilket sätt det förmedlas. Om någon säger till mig att jag är snygg blir jag glad även om jag själv också tycker det och säger alltså "tack, vad snällt av dig att säga så". Jag tycker inte att det förminskar mig eller lägger rätten att definiera mitt utseende hos någon annan, som det däremot känns om en säger "äsch, tycker du verkligen det, den här gamla trasan blabla". Å andra sidan så tycker jag inte att poängen ligger i vem som har rätt att ge komplimanger och vem som har rätt att säga "tack" eller "jag vet". Som jag uppfattar det är smak alltid subjektiv och det är väl kul om någon tycker lika som en själv.

Mitt syfte var dock att lyfta fram att en inte förminskar sig själv som kvinna bara för att en inte är hård, dryg och svämmar över av självförtroende. Det kan ju såklart anses spekulativt utifrån Martina Bonniers något harmlösa "tips alla kategorier".