Söndagskultur: summering av två dagars Arvikafestival

H: Torsdagen och fredagen tillbringade jag på Arvikafestivalen, där jag bland annat träffade företrädare för den spännande nya feministiska projektledarutbildningen [Creative Feminism], blev positivt överraskad av Robyn-konserten (Alexander Chamberland [listar Robyn som bubblare till sin lista över de 25 viktigaste feministiska artisterna] och till exempel är ["Who's That Girl?"] en grymt bra låt med rader som:

"Let's play a game that you've never tried
You be the girl and I'll be the guy
Let's pretend everything has changed and then
would you love me any different?")

och såg [ÖFAs] best of-föreställning. Finn fem fel: 1) ÖFAs föreställning senarelades från 20.30 till 22.30 och försenades ytterligare eftersom spelschemat uppenbarligen förskjutits, så när ÖFA skulle gå på scen hade näst sista akten The Kooks hunnit börja spela på största scenen. 2) Största scenen var scenen närmast Andromedascenen där ÖFA uppträdde, ljudnivån från största scenen - Vintergatan - var hög. 3) Ljudet på Andromedascenen var lågt, mikrofonerna få (färre än en på tre ÖFAiter) och ÖFA uppmanades av personalen att skicka mikrofonerna mellan sig (föreställningen är tämligen rörlig med många positioner - bland annat sittande på golvet - och positionsbyten där mikrofonsladdar skulle verka störande). 4) Ljuset var dåligt. 5) Under föreställningen dök vid upprepade tillfällen personal upp på scenen och råddade inför nästa artist. Slutsats: ÖFA blev oerhört illa behandlade och det var, som mitt sällskap konstaterade, berömvärt att de genomförde föreställningen under rådande omständigheter.

ÖFA Fans DIY-aktion på Arvikafestivalen.
("Hei do" är frasen som avslutade best of-föreställningen.)
Foto: Caroline (ÖFA)
DIY-idé: Martin