tisdag 17 februari 2009

Hög tid för förändring

F: Jag har inte haft mycket att säga på bloggen på sistone. Tyvärr har det berott på att jag inte har haft någon ork. Jag hade egentligen tänkt skriva ett inlägg om att heltidsarbete är dåligt för själen och att vi genast borde införa sex timmars arbetsdag, men ni får nöja er med den här härliga anekdoten från mitt altför krävande arbetsliv. Sen tar jag paus från bloggen ett tag för att rekreera mig och försöka undvika väggen att gå in i.

Jag sitter mittemot en äldre man under utbildningen idag, som ger mig mycket blickar. Jag försöker ignorera och tänka att jag säkert ser trevlig ut och som att jag lyssnar intresserat, och han söker kanske kontakt. Vid fikapausen efter lunch kommer han dock fram och sätter sig hos oss, och när min kollega går på toa passar han på att säga att han tycker om att titta på mig, han kan knappt koncentrera sig på utbildningen. Han hoppas att jag ska sitta kvar på samma ställe imorgon igen.

Jag som är trevlig och lyssnar intresserat försöker säga något med ett leende, typ ”det låter ju inte så bra, du kanske borde sluta titta på mig så kanske du lär dig nånting” men det var visst inte tillräckligt hårt för att gå in i hans huvud. Han fortsätter att ge mig uppskattande blickar, jag sitter inte längre lika bekvämt på min stol och vågar knappt titta åt hans håll och efter ett tag bli jag arg. Han krymper mitt livsrum! Jag försöker blänga surt på honom och skaka på huvudet men han formar sina läppar till en pussmun. Hopplöst.

Utöver det allmänt fräcka, så startade han konversationen med mig genom att säga att han tyckte att jag såg holländsk eller österrikisk ut för att jag satt avslappnat, jag pratade med hög röst och jag tog plats (för det gör holländare/österrikare?).

Jag svarade att jag var feminist. Han sa ”Det är okej”.

Sen objektifierade han mig och fick mig att bli obekväm med min tillvaro. Imorgon ska han få spö.

6 kommentarer:

Sara sa...

Fy fan. Stå på dig!

Frida sa...

jag tror att jag måste tillägga att det var lika illa idag. från att jag vaknade tänkte jag "det här får inte påverka min dag eller hur jag klär mig eller hur mycket jag pratar" vilket tydligt visade att det var just det det gjorde. "Undvik ögonkontakt" ekade i mitt huvud. Som ett jävla skrämt djur. Jävla piss.

FumikoFem sa...

Men :( blir ledsen och arg när jag läser detta. Så väldigt irriterande när någon får en att minska på ens livsrum sådär, ger en ångest och gör nervös. Och den som gör så verkar inte fattar själv hur negativt en reagerar på detta, det är respektlöst! *bitter*.

Pepp!!

christina sa...

nej! jävla skitgubbe. på'n!

Anonym sa...

peta dej i näsan och bjud honom kanske...

anna sa...

fy fan för alla jävla inkräktaräckel!