måndagen den 9:e februari 2009

Värden i vården: återbesök

H: I november hade jag ju ett litet samtal med vårdcentralen i området där jag bor numera, om HBT-certifiering (se inlägget ["Värden i vården"]). Idag fick jag en påminnelse från dem eftersom de inte fått in min vårdvalsblankett. Den här gången tyckte jag att det var dags för ett mail till en högre instans än receptionen:

"Ang. val av husläkarmottagning

Jag har idag fått en påminnelse om möjligheten att byta husläkarmottagning i samband med att jag flyttat. Första gången jag fick informationsmaterialet ringde jag och frågade om XXX Vårdcentral är HBT-certifierad och fick då intrycket att HBT-kompetensen är tämligen låg. När denna brist åtgärdats kan jag tänka mig att ompröva mitt val; tills vidare väljer jag dock fortsatt vårdcentralen i området där jag bodde förut, Riksby vårdcentral, där kunskapen finns och där jag är säker på att få bra bemötande.

Med vänlig hälsning,"

osv.

Jag hoppas att de svarar. Jag hoppas också att vårdvalsreformen för det hittills enda lilla goda jag sett med sig att vårdtagares önskemål om förändring kan utgöra incitament till förändring. Det är inte mycket men i alla fall något.

Not: Det här inlägget är inspirerat av en fantastisk brevväxling Angelica på [The Suit Ling Library] fört med Cloetta Fazer om rasstereotypa bilder på företagets godisförpackningar. Finns som pdf [här].

4 som sa ...:

Anders sa...

Varför skall primärvården lägga ned resurser på "HBT-certifiering"? Är det inte bättre att du säger att du spelar för andra laget om något som har med sex att göra kommer upp? Det finns ju faktiskt viktigare saker i världen än att folk blir misstagna för att ha en annan sexuell läggning än vad de faktiskt har.

Hanna sa...

OM det finns viktigare saker! Till exempel att det ska sparas 53 miljoner på vården av cancerpatienter i Stockholm. Världssvälten. Klimatförändringarna.

Fast någonstans handlar de här företeelserna, alltså även vårdens bristande HBT-kompetens, om samma sak: fördelning av makt och värde. Så länge heteronormen är just normen kommer det "andra laget" som du kallar det också att vara ett B-lag. Så länge i-länderna är övertygade om sin egen förträfflighet kommer de antagligen inte att göra så mycket åt de humanitära situationerna i u-länderna och tycka att det verkar som en bra idé att förlägga sina miljöförstörande industriverksamheter dit när miljökraven hårdnar hemmavid.

Jag tycker alltså att det hänger ihop. Även om vad jag än kan göra måste bli ganska lite i det stora sammanhanget.

Anders sa...

Men är det inte så att vi har en heteronorm för att de flesta är hetero? Givietvis skall ingen bli diskreminerad pga sin sexuella läggning men HBT-personer kommer alltid att vara i minoritet. Förhoppningsvis kommer vi väl dit så småningom där ingen lyfter ett ögonbryn över att det finns människor med andra sexuella preferenser. Men jag tror alltid att normen kommer vara hetero eftersom de flesta är det.

Hanna sa...

Jag förstår hur du tänker. Så här ser jag det: normen är inte främst en fråga om vad som är vanligast, utan om vad som dominerar, och det inte nödvändigtvis i form av numerärt övertag. (Hälften av jordens befolkning är kvinnor, men för den skull är ju inte kvinnan norm i samma utsträckning som mannen - till exempel inom medicinen.) När vi upprätthåller en norm bekräftar vi beteenden som följer normen som "normala". Har vi en heteronorm är det önskvärt att vara hetero och detta präglar våra perspektiv, vilka beteenden som erkänns och uppmuntras, hur våra barn uppfostras, hur vår populärkultur ser ut och så vidare. Jag tror inte att vi föds heterosexuella - jag tror att vi blir det.