tisdag 24 mars 2009

Måttet är rågat (hej då SvD)

M: Nu säger jag upp min prenumeration på Svenska Dagbladet.
Jag har länge haft överseende med extrem-antifeministerna* på ledarsidan, den marknadsekonomiska propagandan på ekonomisidorna och de makalöst dumkorkade debattörer som lyfts fram i pseudodiskussioner på debattsidorna. Fördelarna, med en ofta utmärkt kulturbilaga, kompetent utrikesbevakning (från åtminstone delar av världen) och landets bästa språkspalt, har nämligen övervägt nackdelarna.
Men nu får det vara nog.


Tidningen som landade i brevlådan i morse hade sällskap av en 16-sidig annonsbilaga med skamlös propaganda för kosmetiska plastikoperationer – eller ”estetisk kirurgi” som det tydligen heter nu för tiden. Några exempel från säljtexterna:

”Det kostar att vara fin.”
”Dofta bättre med hjälp av Botox.”
”Fråga: Hur kan jag bäst föryngra min hud? Svar: Genom botox, fillers, peelingar eller olika lyft.”
”Kvinnor har inte längre patent på att hjälpa naturen på traven. Idag är det okej för män att bry sig om sitt utseende.”

Jo men visst.
Jag har inget principiellt emot kroppsmodifiering i någon form; att omforma köttet efter egna idéer är varje människas rättighet. Däremot avskyr jag normkonserverande propaganda med syfte att ingjuta dåligt självkänsla i människor för att manipulera dem att agera konformistiskt. Och det är precis detta som Svenska Dagbladets annonsbilaga är ett formulär 1A-exempel på.
Jag mejlade SvD:s chefredaktör Lena K. Samuelsson och bad hen förklara hur de resonerar kring en sådan publicering. Några timmar senare fick jag ett svar, vilket naturligtvis var vänligt. Tyvärr innehöll det ungefär de argument jag förväntat mig få höra: Samuelsson har en ”liberal” hållning till annonsering, det är ”ohållbart” att kvalitetsmärka vissa annonser och ”bilagan har ungefär samma ton som mode- och skönhetsmagasinen när de gör specialsatsningar.” Argument som jag till stor del har förståelse för – utifrån hens perspektiv.
Så har vi mitt perspektiv – läsarens och mottagarens.
Här är ett utdrag ur mitt svar till Samuelsson:

”Jag har en hög toleransnivå. Men i det här avseendet känner jag att ni gick långt över gränsen för vad som är acceptabelt. Och att andra medier använder en liknande retorik eller att avsändaren inte är densamma som SvD tycker jag är ganska tråkiga bortförklaringar. Denna annonsbilaga förmedlar en människosyn som jag tycker är rent utsagt förfärlig, och det är SvD som är dess distributionskanal.
Hade jag sett detta i vilken gratisblaska som helst så hade jag kunnat värja mig på ett helt annat vis. Men nu handlar det om en tidning som jag betalar omkring 200kr/mån för och som kommer hem till mig.

Du skriver att ’att det är upp till var och en att ta till sig eller avstå från att agera på ett annonsbudskap.’ Jag håller med dig och det är precis det jag gör nu: Jag använder det enda (lilla) inflytande jag har som konsument genom att säga upp prenumerationen på Svenska Dagbladet, samt att låta er veta varför jag gör det.”

Nu ska jag ringa till Svenska Dagbladets kundservice.

* Den som konsekvent kallar folk som uttrycker åsikter som skiljer dem från dörrmattor** för extremfeminister borde rimligtvis gå att kalla för extrem-antifeminister. Ingen nämnd, ingen glömd.

** Ett förträffligt – men populariserat – citat av Rebecka West. Originalet lyder:”I only know that people call me a feminist whenever I express sentiments that differentiate me from a doormat or a prostitute.”

3 kommentarer:

eek, a cat! sa...

Jag satt och läste Tara idag. För ett tag sen hade de reportage i ämnet, där man aldrig tog upp de negativa sidorna av kosmetisk kirurgi. Ett drös med insändare hade kommit in som på olika sätt kritiserade reportaget. Redagktionens svar var att det var bra för "[...]oss som inte är födda vackra[...]".

God dag, yxskaft!

Alexander Chamberland sa...

Asbra skrivet!

Malin sa...

Dessutom felsyftar annonsbilagan. "Hjälpa naturen på traven" borde ju vara att åldras fortare. "Kväva all form av naturlig föränding i sin linda med hjälp av kemiska och kosmetiska ingrepp" borde det vara!

Jag gav upp på tidningsbilagan för ett halvår sedan, blir bara förbannad. Nätbilagan funkar bra för då får man välja själv, men visst saknar man en papperstidning.