En hjälte

H: Jag gillar inte köttindustrin. Ändå blev jag glad när jag läste den här artikeln i lokaltidningen (Mitt i Söderort Liljeholmen, 7 april 2009) i förmiddags:


"Diana Sjöström Schreiber, som går på Hotell- och restaurangskolan, såg i februari en annons i Dagens Nyheter. Företaget Söders kött&fläsk AB i Årsta sökte styckmästarlärlingar. Diana ringde upp företagets ägare för att få veta mer om tjänsten.
– Men det första han sa var att jobbet inte var något för mig eftersom jag var tjej. Först fattade jag ingenting och sedan blev jag förbannad, berättar hon."

Ägarens motivering? "Jobbet är för slitsamt för kvinnor. Det är blodigt, grisigt, kallt och jävligt." Arbetet innebär tidiga morgnar. Omklädningsrum för kvinnor saknas på företaget.
"[...] det här är inget jobb för tjejer. Jag tror inte att DO ser annorlunda på det", säger köttföretagets ägare Stefan Ullander till Mitt i.
Diana Sjöström Schreiber anmälde nämligen företaget till Diskrimineringsombudsmannen, DO, för könsdiskriminering. DO uttalar sig inte i det enskilda fallet eftersom det inte är färdigbehandlat, men säger att ett företag "generellt har skyldighet att ha omklädningsrum för både män och kvinnor. Att jobbet är för tungt är aldrig en ursäkt för att inte anställa en kvinna."

Vilken sten den som anser att kvinnor inte klarar av tidiga morgnar, kyla och fysiskt krävande arbetsuppgifter legat under de senaste årtiondena vet jag inte, däremot anser jag att det är hög tid att vända på den. I Sverige blev alla yrken öppna för kvinnor 1983.
"Jag är inte ute efter att stämma brallorna av honom utan jag vill bara att han ska veta att han gjort fel. Jag tror att många blir diskriminerade på det här sättet utan att anmäla det", säger Diana Sjöström Schreiber till Mitt i. Det är personligt, det är politiskt och jag gillar det. Alltså: Hurra för Diana Sjöström Schreiber, som jag också vill utnämna till veckans Rosa Parks!

Original från [pdf-tidningen].