
M: Många hängde på [P3 Kulturs] initiativ att utropa v.28 till synthveckan. Som den subkulturelitist jag är (i just detta fall) så störde jag mig förstås en del på artister som inte nämndes och perspektiv som inte togs upp; men jag är ändå väldigt tacksam att Johanna Koljonen & co. gjorde programmen.
Hur ofta får en höra Covenant i Sveriges största radiokanal, liksom?
Hur som helst så drog jag mitt strå till stacken genom ett gästspel på Aftonbladets kultursidor i torsdags: Om att "högern" kapat synthgenren. En kort och ganska rolig text.
Men det är förstås blodigt allvar också.
Tyvärr lades inte texten ut på AB:s webb - jag hade ju hoppats på storbråk i kommentarfältet - men jag har i alla fall hittat en bloggare som nämner den: [Fredrik Segerfeldt] (och verkar hålla med mig). [Jonas Morian] är också inne på samma spår.
En envis tanke vägrar för övrigt lämna mig: Tänk om jag skulle utmana [Johan Norberg] på debatt/samtal om synth och politik (inklusive genus!), och sedan spelar vi skivor tillsammans? Det skulle kunna bli precis hur stört som helst - men gör sig kanske bäst i fantasin?
Slutligen noterade jag att jag hade sällskap av fyra "män" och noll "kvinnor" på AB:s kulturuppslag. Det kändes ganska trist. Å andra sidan läser jag inte tidningen regelbundet, så jag vet inte om det var en tillfällighet eller en del av ett mönster.



1 som sa ...:
Roligt att Jonas ska diskutera synth och politik med Johan. Jonas är ju själv rätt borgerlig, även om han kanske inte definierar sig så... Hade varit roligare om du Martin tog diskussionen, tycker en sporadisk bloggläsare (som dessutom är ingift i Jonas familj, världen är liten och väldigt gyttrig).
Skicka en kommentar