fredag 11 februari 2011

Flera små segrar

H: Det ligger en bit choklad i mitt kylskåp. Jag vet att det är kanske världens godaste sort (åtminstone i fråga om mörk choklad). Den har legat där i några månader. För en månad sedan fick den sällskap av en burk croissantdeg, som fortfarande står kvar. I skafferiet ligger resterna av filmkvällsgodiset från förrförrförra helgen - och det har inte minskat nämnvärt sedan dess. I frysen finns glassen som blev över efter desserten till söndagsmiddagen.

Jag säger inte att jag varit "duktig" som inte har ätit "dålig" mat - de som läst vad jag skrivit om ätstörningar hittills har förhoppningsvis sett att jag inte tycker att det finns "dålig" mat utan att det handlar om hur den används. Det jag försöker säga genom att räkna upp lite av det som just nu finns hemma är hur jag förhåller mig till mina [trigger foods]. Eller kanske mina före detta trigger foods.

När jag var sjuk fanns det ju inte en chans att jag skulle kunna ha dem i närheten utan att använda dem. Och använda allt, genast. "Jag ska bara ta en sked glass" blev alltid, alltid, alltid "Fan, det är bäst att avsluta det här paketet nu så kan det inte fresta mig mer".

När jag läste igenom mitt svar på Marias fråga om trygghetsmat - inlägget som jag länkat till ovan - märkte jag att jag skrev samma sak gång på gång även om jag inte skrev det rakt ut. Jag har kontroll över min ätstörning. Det är jag som bestämmer nu.

Det är inte så mycket maten som är trygg längre som det är jag. Därför är det lugnt att den finns där.