onsdag 18 maj 2011

Intervju med Rebecca Walker

M: Förra veckan intervjuade jag [Rebecca Walker] i [ETC]. Här är artikeln. (Tilläggas kan att vi kom in på ämnet relationsanarki också, som hen inte visste något om men tyckte var väldigt intressant. Fortsättning följer på den punkten.)

*

Tjugo år med tredje vågen

Rebecca Walker har med sina böcker och föreläsningar blivit en fixstjärna inom den samtida feministiska och antirasistiska ­rörelsen. Den senaste veckan har hon varit i Sverige för att hålla skrivarworkshops och ge föreläsningar. ETC fick en pratstund med en jäktad inspiratör.

Dagen innan vi träffas har Rebecca Walker hållit ett föredrag om alternativa familjebildningar på den queerfeministiska bokhandeln Hallongrottan, ett ställe som hon talar sig varm för. Även denna dag är späckad men vi lyckas hinna med en intervju innan det är dags för henne att dra vidare till nästa föreläsning.

1992 grundade Rebecca Walker [Third Wave Foundation], som arbetar med att stötta unga kvinnor och transpersoner mellan 15 och 30 år. Nästa år fyller organisationen 20 år.

– Third Wave Foundation är baserad på ett [intersektionellt perspektiv] (en problemformulering där olika maktordningar samverkar, red. anm.). Vi finansierar projekt som försöker sammanföra frågor om etnicitet, klass, genus och sexuell läggning. Vi ger också direkt ekonomiskt stöd till kvinnor som måste göra abort eftersom den reproduktiva friheten för kvinnor har blivit väldigt inskränkt i USA. Bara 15 procent av alla amerikanska counties har kliniker som erbjuder abort och många kvinnor har inte råd att resa till en annan delstat, säger Rebecca Walker.

Samarbetar ni med [Planned Parenthood] (en organisation som arbetar för att underlätta familjeplanering)?

– Ja, och de är i skottlinjen nu. Högern försöker beröva dem alla statliga bidrag. Den har utmålat Planned Parenthood som att de främst erbjuder aborter, men det är bara tre procent av deras verksamhet som har med det att göra. Resten handlar om preventivmedel, sexualupplysning och behandling av könssjukdomar.

Du berör ämnen som etnicitet, könsroller och klass när du pratar och skriver. Hur viktigt är det att ha ett intersektionellt perspektiv?

– Jag tycker att det är fundamentalt. Jag använder personliga reflektioner i det jag skriver eftersom det känns som att min kropp är del av de frågor jag tar upp. Jag har blandad bakgrund, är bisexuell, mångkulturell och har levt i olika klasskonstruktioner och har upplevt hur dessa olika positioner har samverkat för att antingen underlätta eller försvåra i vissa situationer. Det är svårt att förstå en människa eller ett samhälle utan att se hur dessa faktorer formar ens liv. Exempelvis kommer en rik somalier här i Sverige förmodligen ha andra erfarenheter än en arbetarklasskvinna, som har privilegier för att hon är vit men saknar ekonomisk trygghet.

I Sverige finns det folk som menar att antirasism och feminism splittrar arbetarrörelsen och att alla problem kommer att lösa sig i ett klasslöst samhälle.

– Det är en intressant fråga, men jag tycker att det är naivt att tro att arbetarklassen inte påverkas av etnicitet och genus och inte skulle tjäna på att inkludera de aspekterna i rörelsen. Det är som att säga att alla arbetare är jämställda. Och det är de inte. Hur kan du utplåna orättvisor utan att ta upp dem? Jag vill gärna se en plan för hur det skulle gå till.
"Fler fattiga och fängslade"

Du beskriver dig själv som en optimist. Skulle du säga att vi är mer eller mindre fria om fem år?

– Jag tror att fler människor kommer att vara fattiga och hållas inspärrade samt lida av sjukdomar på grund av klimatförändringarna. Förhoppningsvis är vi friare i våra personliga roller. Men de konservativa vinner mark i USA, och det verkar vara en global trend. Jag är försiktigt optimistisk, men bekymrad. Jag har ett barn och för hans skull hoppas jag att framtiden blir bättre och att det fortfarande finns ren luft och tillgång till vatten.

Inga kommentarer: