Industrialiserad sexism

Ad·ver·sary - We Demand Better from Ad·ver·sary on Vimeo.
Set to 'Friends of Father', this video was displayed during the final minutes of the Ad·ver·sary + Antigen Shift performance at Festival Kinetik 5.0.

M: Den här videon visade den kanadensiske industrialmusikern Jairus, mer känd som [Ad·ver·sary] under ett framträdande tillsammans med Antigen Shift på musikfestivalen [Kinetik] den 17 maj. I videon kritiserar Ad·ver·sary banden Combichrist och Nachtmahr som spelade samma kväll.

Videon talar för sig själv men jag tycker att det är bra att någon problematiserar det så kallat provokativa bildspråk som många artister inom industrialgenren slentrianmässigt använder sig av och som ofta anspelar på sexistiska och ibland även rasistiska stereotyper.

Jag tycker att konsten ska vara fri från censur och att det ska vara högt i tak, men är samtidigt av uppfattningen att det måste gå att diskutera hur rasism, sexism och machoideal tar sig uttryck genom den. Därför är jag väldigt glad över detta initiativ.

Ad·ver·sary är dock inte först med att uppmärksamma detta. Förra året skrev till exempel Strigiform ett väldigt bra inlägg på samma tema på bloggen [Industrial Anti-Oppression]:

”Sexism. Misogyny. Violence against women. Sexual Violence. And none of these to make a statement against these things. These things are used purely for shock value, or perhaps worse- to promote the macho ideal that harming women makes you strong.”
...
”I wonder if men, in society's eternal quest to make them into sissies if they aren't big enough or strong enough, have resorted in these genres to showing 'I'm no pussy, look how violent my videos are.' Let's forget how awesome pussies are for a second and think about this. This happens all the time. Internalized patriarchy, the fear of being seen as gay, the fear of being seen as weak, and so on.”

Efter att videon visats på Kinetik intervjuades sångarna och låtskrivarna i Combichrist, Andy LaPlegua, och Nachtmahr, Thomas Rainer, av musksajten [I die you die]. Andy LaPlegua var faktiskt positiv till Ad·ver·sarys initiativ, men hävdar att alla låttexter är fiction:

”I don’t have anything bad to say about him [Jairus] at all. I think it’s cool what he’s doing, and he can get some awareness to people who I think took these things maybe seriously when it was meant as some kind of a parody, and little bit of irony and as a character.”

Thomas Rainer försvarade sig däremot med följande floskler:
”The industrial scene is rooted in the punk scene, to stir up shit, to be controversial. It’s been all about that. And most of all the industrial scene has been too mainstream and trying to adapt to political correctness and all that bullshit for far too long.” 

Jag undrar för övrigt var någonstans Thomas Rainer ser all den där politiska korrektheten inom industrialscenen, för jag hittar den inte någonstans...

Slutligen vill jag citera skribenten Kim Newman, som på [Twitter] vände sig till skaparna av grindhousefilm:

”Filmmakers: remember 'grindhouse', 'extreme', 'hard-boiled', 'confrontational' and 'transgressive' should not be synonyms for 'hateful'.”

Denna uppmaning kan med fördel appliceras på andra genrer och konstformer.

Fotnot: Ad·ver·sary har gjort all sin musik tillgänglig för gratis nedladdning men jag bestämde mig för att stödköpa en skiva eftersom jag gillar ovanstående initiativ.  På [Cdon.se] kostade den 259 kronor utan frakt, vilket kändes lite dyrt, så jag kollade om den gick att köpa den direkt från [skivbolaget]. Jo då, och där kostade den fem dollar, det vill säga cirka 35 kronor. Med frakt gick det hela på cirka 70 kronor. Det blir en skillnad på omkring 200 kronor. Vart tar de vägen?