tag:blogger.com,1999:blog-6760119443912343268.post8584083513455874784..comments2008-10-29T14:48:22.033+01:00Fridahttp://www.blogger.com/profile/12755661639484766562noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-6760119443912343268.post-45003226845060126872008-10-29T14:48:00.000+01:002008-10-29T14:48:00.000+01:00@borttagen kommentar: Maria hade råkat posta samma kommentar två gånger, jag tog bort den för att rensa lite bara.Fridahttp://www.blogger.com/profile/12755661639484766562noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6760119443912343268.post-34057393726120613702008-10-29T14:45:00.000+01:002008-10-29T14:45:00.000+01:00Jag blir också väldigt provocerad av det snacket - det är ett uppifrån perspektiv. Det är lätt att säga att det bara handlar om att kvinnor måste VÅGA söka bidrag, om man är den som sitter och delar ut dem. Jag tror att kvinnor vågar söka bidrag, på samma sätt som jag tror att kvinnor vågar söka chefsposter och vågar ta kommandot. Precis som du Maria skriver så finns det andra strukturer som gör att kvinnor inte respekteras och ses som lika "bra" som män. <BR/><BR/>Jag hoppas att det kan vara så att ett anarkistiskt organiserat filmskapande skapar sämre film endast av den anledningen att människor är ovana att jobba på det sättet och är ovana vid att lägga prestigen åt sidan och jobba kollektivt. Tanken att ett arbete bara kan fungera organiserat om det fungerar utifrån en hierarkisk ram gör mig lite deprimerad.Fridahttp://www.blogger.com/profile/12755661639484766562noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6760119443912343268.post-13172580700953270432008-10-29T14:00:00.001+01:002008-10-29T14:00:00.001+01:00Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.Maria Niemihttp://www.blogger.com/profile/15742167630153461829noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6760119443912343268.post-85703702720232279842008-10-29T14:00:00.000+01:002008-10-29T14:00:00.000+01:00Jag blir så irriterad över påståendet att kvinnor inte vågar söka bidrag. Det har jag aldrig upplevt, vare sig som filmare själv eller som sittande i en grupp som tog emot ansökningar. Kvinnor söker en massa bidrag. Kvinnor går en massa kurser. Kvinnor vågar en massa, men får sällan respekt ändå. Det är DET som är problemet. Bristen på respekt och misstron mot kvinnors talang (kvinnor ses alltför ofta som "bara duktiga flickor" i vad de än gör).<BR/><BR/>Jag har själv testat både att ha filmarbetet traditionellt uppdelat och att ha det mer anarkistiskt. Det blir bättre stämning att ha det mer anarkistiskt, men sämre film är min upplevelse.<BR/><BR/>Att organisera arbetet gör det ju mer effektivt och därför blir resultatet bättre, det gäller i nästan vilket yrke som helst.<BR/><BR/>Men samtidigt är frågan just relevant, är det viktiga att göra karriär eller att ha ett schysst jobb? För filmarbete är, i dess traditionella uppdelning, ett väldigt oschysst jobb som oftast.<BR/><BR/>Men det kan funka riktigt bra om den ömsesidiga respekten finns för allas kompetens, och att inte vissa delar får högre status än andra. Alla vet ju att alla delar behövs för en bra film.Maria Niemihttp://www.blogger.com/profile/15742167630153461829noreply@blogger.com